söndag 1 maj 2016

Vad betyder Consciousness?

Om Osho ville ge ordet Compassion en djupare innebörd så vill Mooji få oss att uppleva att vi är Consiousness.

Till skillnad från Osho så lever Mooji idag och ger tusentals satsanger på webben där kärnan i hans guidning är uppleva Consiousness.

Consiousness och awareness blandas ihop i svenskan till "medvetande" eller "medvetenhet" och det hela känns lite otydligt. Vad är medvetandet egentligen?

Just nu forskas det en hel del på medvetandet, på vanligt forskningsvis. Vissa forskare håller hårdnackat fast vid att medvetandet tillhör hjärnans aktivitet medan andra föreslår att det ser ut som det inte alls är en produkt av hjärnan.

Tänk om det är så att man inte kan "forska" fram vad Consiousness är? Lika lite som man kan förklara vad Liv är inom vårt nuvarande paradigm.

Det är ingenting som vi kan förstå med intellektet men vi kan uppleva det, lika tydligt som att vi vet att vi lever.

Låt dig guidas av Mooji, in i ett meditativt tillstånd, och uppleva att du är Consiousness.


fredag 29 april 2016

Vad betyder Compassion?

Osho säger att kärlek kan upplevas på tre plan. På det fysiska planet upplever vi en nära samhörighet i sex. Det är den lägsta formen.

När vi har sex och även hjärtat är med uppstår det kärlek, kanske till och med villkorslös kärlek mellan två individer. Det är en högre form av gemenskap.

Compassion är den högsta formen av samhörighet. En förbehållslös kärlek till allt och alla. En euforisk upplevelse av att leva fullt ut. Att vara ett med allt - att vara Kärlek.

Oshos mål var att få oss att leva i Love and Compassion.

På något sätt känns det som Oshos användning av ordet compassion är mer omfattande än den svenska översättningen "medkänsla, medlidande, sympati, förbarmande".

Även engelska synonymer som "fellow feeling, mercy, commiseration, charity" känns torftiga jämfört med Oshos användning av ordet Compassion.

Språk är något typiskt mänskligt. Tänk dig alla olika språk som finns. Inte bara nationella men även notskrift t.ex. Dom som läser noter kan ju höra inom sig det dom läser, men alla har inte lärt sig att läsa noter. Alla kan inte heller blindskrift eller teckenspråk eller andra kluriga språk. Men hur smarta språken är så är de inte helt exakta.

Ordet Compassion visar hur trubbigt språket är, men det utvecklas ständigt av författare. Ibland kan vi få fantastiska läsupplevelser när vi känner att språket öppnar upp för finare nyanser för att beskriva livets alla underfundigheter, speciellt när det kommer till kärlek. T. ex. boken "Konsten att höra hjärtslag" av Jan-Philipp Sendker. Eller tänk dig Paulo Coelho ...

Är det så att Osho kanske talade om något mystiskt som är utöver det som vår materiella världsuppfattning omfattar? Något som har att göra med själva livet som lever i oss. Något som inte går att beskriva med vårt språk för begreppet finns egentligen inte.

Vad som är Liv ingår inte i vår kulturs förklaringsmodell. Vår västerländska kultur vilar på Aristoteles filosofi.

Aristoteles´ grundaxiom är att universum är ett vakuum där det finns atomer som bildar molekyler och allt som vi upplever som "verkligheten". Han var sin tids mest lärde man men han behärskade inte matematik.

Matematik är också ett av människans olika språk. Med matematik kan du beskriva en verklighet som inte ens de kraftigaste teleskop eller mikroskop kan visa.

En ny förklaringsmodellen växer gradvis fram alltsedan Einstein bevisade att materien är energi och som beskrivs med det matematiska språket som E = mc²

Den nya tidens förklaringsmodell grundar sig på att universum är ett fält av levande energi som när det sätts i rörelse bildar det vi upplever som den materiella verkligheten.

Lyssna på nobelpristagaren Frank Wilzcek under tre korta minuter när han förklarar universum som ett fält. Det bästa av allt... "det är ingen metafor - det är exakt vad ekvationerna berättar"

Frank Wilczek skrev boken "The Lightness of Being"

I det gamla paradigmet finns alltså ingen definition av vad som är liv, vad som gör att du lever, medan det nya paradigmet säger att allt är Liv.

Det är en enorm skillnad och det får naturligtvis konsekvenser när det väl får sjunka in i det allmänna medvetandet.

Då kommer separation och individualism, tävling och och framgångstänkandet ersättas av en känsla av samhörighet med allt och alla, där framgång är när vi lyckas leva i samklang med Livet och naturen.

Då lever vi i Kärlek och Compassion.

Då kommer vi ha svaren på dagens två knäckfrågor:
1. Vad är det som är fel i världen?
2. Hur skall vi komma tillrätta med det?

torsdag 18 februari 2016

En nödvändig utopi

Hur kommer människan klara att gå in i framtiden?
Det hänger på hur vi löser våra två stora huvudproblem.
  1. Hur skall vi kunna ersätta fossil energi och kärnkraft och få fram de stora mängder koncentrerad energi som krävs för att kunna behålla vår livsstil?
  2. Hur skall vi komma i harmoni med varandra och naturen, dvs lösa klimathotet, sluta skövla regnskogar och fiska ut haven men ändå ha mat till alla? Hur behåller vi ekologisk mångfald och får slut på religiösa och militära konflikter? 
Båda hänger ihop och handlar om energi. Allt är ju energi, egentligen.
Kunde vi bara få fri tillgång till oändligt med energi så skulle vi kunna avsalta havsvattnet och få öknarna att blomma igen och skapa vårt Samarkand. Harmonin skulle vara återställd igen.

Eller så startar vi ett tredje förödande världskrig.

Tänk om det är så att vi måste lösa den andra frågan först innan vi är mogna att hantera en fri tillgång till universums outtömliga energi?

Dom säger att det är bråttom.

Vi började för 5 - 10 000 år sen, med jordbruk, samhällen, makt och egendom ... och nu är vi här.

Tänk om ...
För att snabbt kunna byta spår behöver vi tänka om - i grunden.

Just nu håller vi på med det. Vi är mitt inne i ett paradigmskifte. När en tillräckligt stor mängd frågor saknar tillfredsställande svar i det gamla ramverket så byter "man upp sig" till ett nytt tänkesätt som ger bättre svar.

Frågor som: Vad är kärlek? Vad är medvetandet? Hur uppstår känslor som empati i hjärnan? Hur kan man förklara alla obegripliga fenomen vi ser i djurvärlden?
T o m de synnerligen naturvetenskapliga frågorna - Vad är energi egentligen? Vad är den elektriska kraften i grund och botten? saknar svar.

Frågan om medvetandet är just nu den "hårda nöten" som delar in vetenskapsmännen i två läger.
  • Det klassiska tänket ( = gamla paradigmet) är att medvetandet uppstår som ett resultat av hjärnas aktivitet.
  • Det nya paradigmet utgår från att medvetandet är "utanför" hjärnan! 
Det nya
Medvetandet är ett kosmiskt fält av intelligent, kreativ energi i ständig rörelse. Hjärnan är ett biologiskt verktyg som skapar en bild av det omgivande energiflödet som den projicerar in i medvetandet. Där uppstår upplevelsen.

Men det är egentligen fel att säga att upplevelsen uppstår utanför hjärnan. Hjärnan är ju en del av medvetandet.

Den verklighet vi upplever är alltså en konstruktion av hjärnan som gör att tillvaron som människa blir hanterbar. "Verkligheten" blir så här som vi ser den eftersom vi är just människor. Bin ser troligen en annan verklighet.

Donald Hoffman är en forskare på hjärnans kognitiva funktioner. Han har skapat en metafor som gör det lättare att begripa. Verkligheten som vi upplever den är ett interface, precis som bilden på dataskärmen är en begriplig bild av vad som händer inuti datorn. Vi behöver inte befatta oss med datorns programkoder eller elektroniken utan kan jobba med det som händer på skärmen.


Han har en intressant föreläsning på TED: Donald Hoffman: Do we see reality as it is?

Vad har det för betydelse?
Om medvetandet är energi som skapar hjärnan - som skapar vår verklighet, då inser vi att vi är samma medvetande. Därmed är vi alla samma helhet, vi är delar av samma helhet som allt annat i universum.

Med den insikten ändrar vi plötsligt vårt förhållningssätt till varandra och till naturen.

Det kommer inte att finnas något vi och dom, mitt och ditt, gott och ont eller ens rätt och fel.

Ateister och religiösa kommer att kunna mötas över en kopp te.  Ordet Gud tillhör det gamla paradigmet. Allt är Liv. De obesvarade, existensiella frågorna behöver inte längre förpassas till religionerna. I det nya paradigmet omfattar naturvetenskapen även de andliga frågorna.

Då vet vi intuitivt hur vi skall hantera energi utan att skada eller missbruka, precis lika naturligt som vi vet hur vi skall hantera eld så att den gör enbart nytta.

Då vet vi att vi skall dela livsrummet och resurserna med alla andra levande varelser eftersom vi är lika beroende av varandra som cellerna i en kropp.

Då vet vi hur vi skall utföra kärleksfulla handlingar, eftersom vi är kärlek och medkänsla med allt.

Det låter som en utopi - men vad är alternativet?

fredag 25 december 2015

Intellektuell Hybris

Ett underbart citat ur en  anställningsintervju:
- Lider du utav Hybris?
- Nej, jag kan inte säga att jag lider av det.

Människan, speciellt den västerländska kulturens människa, lider av en skev självbild, en arrogant överlägsenhet som ger oss rätten att förse oss på hela ekosystemets bekostnad. Vi har drabbats av en övertro på vår intellektuella kapacitet. Hybris är nog det rätta ordet för sånt.

Den har dessutom förstärkts av vår förmåga att utnyttja fossil energi (kol, olja och naturgas) samt kärnkraft. Precis som heroinet verkar som en sagolik välsignelse från början leder den till ökat missbruk och tar till slut knäcken på oss.

Intellektuell Hybris och ett drogliknande beroende av energi är en dålig kombination som lett oss till randen av utplåning.

Kärnvapnen var ett reellt hot om undergång på 1950 - 60 talen, om vi hade agerat och tryckt på knappen.

Skillnaden med det nya hotet är att om vi inte agerar så går vi under. Det skrämmande är att vi vetat allt det här ända sedan Romklubbens Tillväxtens gränser 1972. Ändå fortsätter vi, med den drucknes envishet, att hitta på ursäkter för vårt missbruk. 

Nu gäller det att nyktra till
Dags för ett 12-stegsprogram för energimissbrukare - AE.

Första steget är att erkänna att vi är fast i ett missbruk och behöver hjälp utifrån, rättare sagt inifrån.

Nästa steg är att inse och erkänna att det finns en kraft och en visdom som är större än vår samlade intellektuella kunskap.

Naturens och Livets inneboende, kreativa intelligens - själva kosmos - är vida överlägset människans intellektuella förmågor.

Min övertro på intellektet stänger av mig och stryper Livets förmåga att uttrycka sig genom den resurs som just jag är är. Det är effekten av Hybris och det är ett kollektivt fenomen.

Vi uppmuntrar och indoktrinerar varandra dagligen i att kapa av bandet med Livet och förstärker en tro på att det är vi själva som fixar det här.

Obs! Det här handlar inte om religion. Det handlar om vår andliga intelligens, vårt SQ, vår förmåga att knyta an till det Liv som vi är, det Liv som uttrycker sig som dig, lever och upplever genom dig.

När du mediterar och vilar i din inre stillhet tränar du din förmåga att knyta an till Livet.

När du är i total närvaro i det du gör, när du är själva görandet, tränar du också din SQ, din andliga intelligens.

När du är i ett kreativt tillstånd, när du förlorar dig i tid och rum och är i ett flow-tillstånd, då lever Livet genom dig. Det skapas något helt nytt genom dig, något som aldrig funnits tidigare. Det är Livet och naturens kreativa energi som uttrycker sig genom den resurs som du är. Du blockerar inte flödet med intellektets fixa idéer eller synpunkter, rädslor eller begränsningar. Livet lever fritt genom dig.

I det tillståndet skapas nya kreativa lösningar. Livet använder sig av dina färdigheter, talanger, intellekt och det du lärt dig. Livet uttrycker sig genom dina unika förmågor och det skapas något nytt.

Alla kan det här. Det är inte bara något som konstnärer och uppfinnare håller på med.

När vi har tillit och tillåter Livet leva genom den här kroppen/personligheten, när vi medvetet kan koppla bort egot långa stunder har vi ett högt SQ och vi har förmågan att leva livet fullt ut.

Egot är ett nödvändigt verktyg, annars skulle vi inte fungera överhuvudtaget, men vi skall befria oss från tron att vi är själva egot.

När vi istället är Livet så gör vi inte våld på naturen och ekosystemet, då skapar vi inte konflikter och girighet. Då slipper vi krig, religion och politik. För att inte tala om klimathotet ...

Det låter som en utopi och omöjligt att uppnå i tid. Men det handlar bara om ett uppvaknande som är närmare än ett andetag.

Men du måste våga ....








söndag 15 november 2015

Grundbulten

När jag låg i mammas mage var jag ett med hennes kropp, till och med sen när jag låg ovanpå hennes mage. Navelstängen var inte avklippt än och vi tittade varandra djupt in i ögonen.

Det där har vi alla varit med om, både du och jag, Putin, Barack Obama, Hitler, Jesus och alla andra, onda som goda.

Vad tror du hade hänt om den där intensiva samhörighetskänslan aldrig hade upphört? Ingen av oss kommer ihåg hur det kändes men många mödrar har berättat om hur det var att titta in i det nyfödda barnets ögon. Det vara som att titta in i evigheten, in i själva Livet. Det var bara kärlek.

Även efter att navelsträngen har klippts av finns känslan av samhörighet och av att vara ett med barnet. Ett helt år sitter känslan kvar hos barnet och psykologerna säger att det tar sin tid innan Jag-känslan uppstår i barnet.

Ungefär vid 9-årsåldern är egot fullt utvecklat och separationen från mamman blir sen allt starkare med åren. Vi glömmer, men det finns en oro och en längtan tillbaka till känslan av ovillkorlig kärlek som vi hade då. Vi famlar efter något som vi inte riktigt greppar eller förstår.

Ibland kan vi ha glimtar. När vi kelar med kattungar, upplever utsikten från en bergstopp eller hör någon riktigt fin livekonsert. Det finns många tillfällen men dom är ofta korta och sen kommer allvaret igen.

Men hur skulle det sett ut om vi aldrig förlorade känslan av att vara Livet istället för Jaget? Hur skulle det se ut ut om alla kände att de hörde samman i samma Liv och som levde i allt som är i naturen och universum?

Då skulle det inte finnas ord som jag, mig eller mitt. Då skulle det inte finnas begrepp som vi och dom. Det skulle inte finnas goda och onda människor, ingen egoism, girighet eller någon annan av dödssynderna.

Det skulle över huvud taget inte finnas behov för några religioner, inga häxbränningar, ingen judeförföljelse genom hela medeltiden, ingen Förintelse, ingen Palestina-Israelkonflikt, ingen slavhandel, kolonialism, indianutrotning eller utplånande av alla andra ursprungskulturer. Ingen  terrorism, al-Qaida, drönare eller IS.

Människan skulle inte heller ha drabbats av hybris och inbillat sig att hon är en kopia av Skaparen himself, med rätt att fiska ut haven, hugga ner regnskogarna eller fördärva klimatet och utrota djur för sitt höga nöjes skull.

Men nu är det ju som det är och det kan man ju fundera över. Livet och naturen och hela Universum är ju så finurligt och elegant att man hisnar när vi ser hur väl allt fungerar och samspelar.

Och så har vi Människan, en fullkomligt dysfunktionell skapelse som beter sig som en cancercell som förser sig själv på hela organismens bekostnad.

Kanske det ändå är OK att det är som det har blivit. Som ett dataspel för att verkligen få uppleva hur det känns med konflikter och girighet, inferno och umbärande, när vi får spela ut det för fullt. Det kanske är en virtuell verklighet vi lever i.

Eller också är det en utvecklingsfas människan går igenom. Till slut har det gått så långt att vi vaknar upp och minns igen ... Det var bara en dröm alltihop. Vi kan slappna av.

Det är inte som vi tror ...

tisdag 20 oktober 2015

Meditation - vad är jag då?

En form av meditation är att att sitta helt still och inte tänka på något.
Jag sitter så stilla så att jag till slut inte upplever min kropp. Jag använder inte kroppen. Det är som om den försvinner.

Sen finns det olika tekniker för att få stopp på tankeverksamheten. Till slut stannar tankarna upp, åtminstone långa intervaller. Då används inte intellektet.
Vad är jag då och vart tar jag vägen? Jag är fullständigt vaken och alert men Björn finns egentligen inte under meditationen. Jag är själva varandet.

Den ultimata meditationen skulle egentligen kunna vara döden om den inte vore så definitiv. Livet skulle leva vidare men Livet skulle inte ha någon Björn att uttrycka sig genom längre.

Fast mystikerna säger faktiskt: "Du måste lära dig dö medan du fortfarande lever så att du kan leva livet fullt ut." Vad vill dom säga? Att Livet är så mycket mer än personen Björn som det uttrycker sig som, för tillfället.

"Att meditera är att träna sina andliga muskler" sa Swami Suhksmananda när han rådde oss att meditera en kvart om dagen.

Det kanske just är det jag lär mig med regelbunden meditation. Jag tränar upp mig att koppla av kroppen och sinnet och att uppleva att jag lever fast jag inte använder det som jag kallar "mig" eller Björn.

Skulle det förändra något? Jaget blir inte så viktigt. Allt är Liv och det blir viktigare. Det kanske inte är jag som gör mitt liv utan att det är Livet som gör Björn? Kanske jag kan sluta att ha "jag, mig och mitt" som referens och istället ha Livet och naturen som referens.

Tänk om det är så enkelt - men det är inte lätt.

tisdag 13 oktober 2015

Väljer vi med hjärtat eller huvudet?


"Evolution and all hopes for a better world rest in the fearlessness and open-hearted vision of people who embrace life.” ~ John Lennon

I andliga eller yogiska sammanhang säger man ibland att det finns två krafter som driver oss - kärlek och rädsla. Kärlek från hjärtat och rädslan sitter i huvudet. Det är en tankemodell.
En del är känslomänniskor och andra är rationella. Sen finns allt där emellan. Dessutom verkar det variera. Under perioder av passion, förälskelse eller hänförelse finns ingen rädsla. Då är allt möjligt.
Rädsla blockerar oss
När vi oroar oss för morgondagen, nästa dags problem eller framtidens katastrofhot, är det rädslan som gripit tag om oss. Den blockerar Livets flöde.
Framtidens tankar är inte tänkta än. Kreativa lösningar kommer ur nya tankar som aldrig har tänkts tidigare.
Kreativitet är just skapandet av något som aldrig funnits tidigare!
Vi tänker inte då vi skapar nytt. Det bara sker - i ett avslappnat tillstånd.
Archimedes låg i sitt varma badkar när han plötsligt kom på sin princip och Einstein spelade ofta fiol,  "... för då löser jag problemen lättare."
Många vaknar tidigt på morgonen och har lösningen på det som körde fast dagen innan.
Livet skapar genom oss
Det är Livets skapande, medvetna energi som uttrycker sig genom oss vid sådana tillfällen.
Liv vill förändring. Liv vill utveckling.
Kroppen och sinnet är den resurs som Livet har skapat för att kunna uttrycka sig genom.
Där samlas kunskaper och erfarenheter, det ackumuleras och delas med andra genom språk och information. Livet använder våra resurser och skapar, det som aldrig tidigare funnits, genom människans resurser.
Just nu är vi 7 miljarder människor som kan skapa nya kreativa lösningar som vi inte kan föreställa oss. Rädsla blockerar kreativiteten och skapandet. Rädsla kan göra att hela vårt tillvaro bara blir en strävan efter trygghet och förutsägbarhet.
"Naturlig" rädsla
Visst skall vi skall vara rädda ibland. Självbevarelsedriften är bra. Vi står inte kvar om ett tåg kommer rusande emot oss eller vi leker inte med giftormar. Men ofta använder vår unika förmåga till att bygga upp tankar och fobier som bara bromsar Livets flöde. Vi lever, kanske förnuftigt men förkrymta.
Släpp kontrollen
Kreativitet är inte förutsägbart men vi kan skapa förutsättningar genom att slappna av och öppna oss för Livets flöde.
Det är inte jag som lever livet. Det är Livet som lever mig. När jag upplever det, på riktigt, då kommer en otrolig befrielse. Jag kan släppa kontrollen och tillåta mig bli levd, att bara vara processen och en del av helheten.
Balans
Jag kan öppna mig för Livet och leva i en sund balans mellan kärlek och rädsla, känsla och förnuft, kreativitet och trygghet. Det är väl det som är att vara människa.