Ständig stress, år efter år, gör till slut att andningsmönstret förändras och kroppens alla celler får syrebrist. Det uppstår en mängd olika nya och diffusa sjukdomstillstånd, så kallade moderna Kultursjukdomar. Begreppet utbrändhet till exempel - fanns inte för 50 år sen.
Stress är i grunden bra
Att jobba med kniven på strupen ger mig flow. Jag skjuter gärna upp det jag skall göra till sista minuten. Helst skall det inte finnas tid över till någon plan-B. Uppgiften skall gärna vara en ny utmaning som jag inte har gjort tidigare och som kanske är på gränsen av min förmåga.
Har jag för gott om tid och allt är förutsägbart blir det gärna lite tråkigt.
Till exempel - när vi skulle till Indien och hålla yogakurs, Brahma och jag, så packade vi inte väskorna förrän på morgonen om tåget skulle gå kl 12.00. Vi blev alldeles tysta då, gick igenom och prickade av checklistan som flygpiloter, de viktigaste detaljerna låg samlade i sängen i gästrummet, tillsammans med allt annat. Vi for runt och var väldigt effektiva och i bilen mot SJ gjorde vi High Five. Yes - vi klarade det!
Stress är bra. Det gör oss alerta och höjer prestationsförmågan. Vi släppar allt annat och är totalt fokuserade. Det ställer om hela vårt system av hormoner, muskler och sinnesskärpa. Hela vår västerländska kultur belönar oss som gärna och ofta utnyttjar vår stresstålighet.
Vi är biologiskt sett skapta för ett liv med stress, återkommande livshotande stressituationer men däremellan perioder då kroppen kommer till ro igen. Vila och återhämtning är nödvändigt.
Farlig brist på vila
Vår kultur belönar tyvärr dem som kan arbeta under kontinuerlig stress, år efter år. Även fritiden blir gärna lika stressig eftersom utbudet av häftiga prylar och upplevelser är så stort och lönen så himla bra.
Allt det här vet vi. Stress blir farligt när vi inte ger oss tid till återhämtning.
Testa dig själv om du är beroende. Sätt dig ner och sitt helt still i 10 minuter, utan bok eller Seduko eller TV eller .... Sitt bara still och gör absolut ingenting!
Stressandning och kattandning.
Vid ett sunt andningsmönster
är utandningen längre än indandningsfasen. Intuitivt tänker vi är att då försvinner en massa koldioxid med utandningsluften, blodets vätejonkoncentration minskar och blodet blir basiskt. Men där gör vi en tankemiss. Under hela utandningsfasen fortsätter ju cellerna att producera avfall. De jobbar hela tiden, dvs de 'fiser' ut koldioxid till blodet men det fylls inte på med något nytt syre. Vi andas ju ut!
Det innebär att ju längre utandningsfasen är desto mer förskjuts koldioxid/syre-balansen mot ett överskott av koldioxid - dvs blodet blir surare. Det signalerar till hemoglobinet att släppa taget om det bundna syret och ge det till cellerna.
Vid ett stört andningsmönster
blir utandningsfasen kort och inandningen dominant, flämtande och fragmenterad. Hyperventilation är ett sådant extremtillstånd. Då intensivandas man inåt och stöter kort och kraftigt på utandningen. Resultatet blir en förskjutning av koldioxid/syre-balansen mot ett underskott av koldioxid - dvs blodet blir mer basiskt. Vid hyperventilation slutar det med att patienten förlorar medvetandet, kroppens sätt att få stopp på 'tokandningen'.
Därför drar man en påse över huvudet på en som hyperventilerar och tvingar tillbaka koldioxiden till inandningsluften för att få tillbaka balansen utan att patienten behöver 'tuppa av'.
Vid permanent stört andningsmönster märks det inte lika dramatiskt men resultatet är att man går med kroniskt för lite syretillskott till kroppens alla celler. Kronisk syrebrist uppstår för att blodet inte tillåts bli tillräckligt surt.
Då är det ju lätt att förstå att det kan uppstå en mängd olika sjukdomssymtom. Kroppen får ju inte tillgång till det livsnödvändiga syret som krävs för energiproduktion till att driva alla kroppens funktionen. Vi stryps sakta till döds i förtid.
Andningsteknik - en av yogans hörnstenar
Pranayama har alltid varit centralt i yogafilosofin och i det praktiska utövandet. Prana betyder 'Livsenergi'. Man föreställde sig redan för flera tusen år sen att vi föds med en ansenlig mängd livsenergi - det som gör att vi lever. Den förbrukas hela tiden men fylls också på hela tiden, i huvudsak genom andningen men även mentalt och genom vår livsstil (möten med energitjuvar t ex).
Andningen är livsviktig.
Övningar som tränar och bygger upp vår diafragmamuskels styrka och flexibilitet är centralt. Men även regelbundna övningar i medveten andning. De gör vi i kombination med de fysiska positioner i yogapassen.
Stress är i grunden bra
Att jobba med kniven på strupen ger mig flow. Jag skjuter gärna upp det jag skall göra till sista minuten. Helst skall det inte finnas tid över till någon plan-B. Uppgiften skall gärna vara en ny utmaning som jag inte har gjort tidigare och som kanske är på gränsen av min förmåga.
Har jag för gott om tid och allt är förutsägbart blir det gärna lite tråkigt.
Till exempel - när vi skulle till Indien och hålla yogakurs, Brahma och jag, så packade vi inte väskorna förrän på morgonen om tåget skulle gå kl 12.00. Vi blev alldeles tysta då, gick igenom och prickade av checklistan som flygpiloter, de viktigaste detaljerna låg samlade i sängen i gästrummet, tillsammans med allt annat. Vi for runt och var väldigt effektiva och i bilen mot SJ gjorde vi High Five. Yes - vi klarade det!
Stress är bra. Det gör oss alerta och höjer prestationsförmågan. Vi släppar allt annat och är totalt fokuserade. Det ställer om hela vårt system av hormoner, muskler och sinnesskärpa. Hela vår västerländska kultur belönar oss som gärna och ofta utnyttjar vår stresstålighet.
Vi är biologiskt sett skapta för ett liv med stress, återkommande livshotande stressituationer men däremellan perioder då kroppen kommer till ro igen. Vila och återhämtning är nödvändigt.
Farlig brist på vila
Vår kultur belönar tyvärr dem som kan arbeta under kontinuerlig stress, år efter år. Även fritiden blir gärna lika stressig eftersom utbudet av häftiga prylar och upplevelser är så stort och lönen så himla bra.
Allt det här vet vi. Stress blir farligt när vi inte ger oss tid till återhämtning.
Testa dig själv om du är beroende. Sätt dig ner och sitt helt still i 10 minuter, utan bok eller Seduko eller TV eller .... Sitt bara still och gör absolut ingenting!
Stressandning och kattandning.
När vi blir stressade andas vi med bröstkorgen, snabbare och oftare. När vi är i vila andas vi normalt med buken eller rättare sagt med diafragman så att buken rör sig. Om du tittar på en katt eller ett spädbarn som vilar så rör sig hela kroppen när de andas.
Vid långvarig stress, som är typiskt för vår moderna livsstil, förtvinar diafragmamuskeln och vi förlorar barnets förmåga till 'kattandning' - vårt andningsmönster förändras och stressandningen blir till slut ett normaltillstånd. Stressandning kännetecknas av att utandningsfasen är väldigt kort medan 'kattandningen' har en långsam och lång utandning.
Det märkliga är att vi får syrebrist när vi andas oftare och fortare. Hur hänger det ihop?
Det märkliga är att vi får syrebrist när vi andas oftare och fortare. Hur hänger det ihop?
Andningen styrs av pH
I ett autonomt system finns det kännare, receptorer, som känner av när något förändras och systemet behöver skruvas upp eller ner. Det är blodets surhetsgrad eller pH som reglerar andningstakten. Inte syrehalten.
Blodet blir surare när koldioxidhalten i blodet ökar för att cellerna har producerat mycket avfall i form av koldioxid. Koldioxid är en gas som delar upp sig i joner när den löser sig i blodet. Det blir vätejoner och bikarbonatjoner. Ju högre vätejonkoncentrationen blir desto surare blir blodet.
I hjärnstammen har vi receptorer som känner av när pH i blodet sjunker - när blodet blir surare - och triggar då igång andningen. Det är alltså inte syrebrist som gör att vi andas mer när vi t ex springer. Det finns alltid 97-98% syre bundet till blodets hemoglobin.
Blodet blir surare när koldioxidhalten i blodet ökar för att cellerna har producerat mycket avfall i form av koldioxid. Koldioxid är en gas som delar upp sig i joner när den löser sig i blodet. Det blir vätejoner och bikarbonatjoner. Ju högre vätejonkoncentrationen blir desto surare blir blodet.
I hjärnstammen har vi receptorer som känner av när pH i blodet sjunker - när blodet blir surare - och triggar då igång andningen. Det är alltså inte syrebrist som gör att vi andas mer när vi t ex springer. Det finns alltid 97-98% syre bundet till blodets hemoglobin.
Bohr-effekten
Det mest intressanta är att pH också reglerar när syret skall frigöras från blodets hemoglobin och släppas över till cellerna. När pH blir tillräckligt lågt, för att det finns mycket koldioxid upplöst i blodet, (mycket vätejoner) så släpps syret till cellerna. Det är själva grundbulten i problemet med att cellerna får syrebrist efter långvarig stress.
När andningsmönstret ändras så att det blir för lite koldioxid i blodet så får inte kroppens celler tillgång till syret som finns bundet i hemoglobinet.
Pionjären Dr Johannes Lindh
har beskrivit det här fenomenet i sin bok
Pia Hellertz recension
Vid ett sunt andningsmönster
är utandningen längre än indandningsfasen. Intuitivt tänker vi är att då försvinner en massa koldioxid med utandningsluften, blodets vätejonkoncentration minskar och blodet blir basiskt. Men där gör vi en tankemiss. Under hela utandningsfasen fortsätter ju cellerna att producera avfall. De jobbar hela tiden, dvs de 'fiser' ut koldioxid till blodet men det fylls inte på med något nytt syre. Vi andas ju ut!
Det innebär att ju längre utandningsfasen är desto mer förskjuts koldioxid/syre-balansen mot ett överskott av koldioxid - dvs blodet blir surare. Det signalerar till hemoglobinet att släppa taget om det bundna syret och ge det till cellerna.
Vid ett stört andningsmönster
blir utandningsfasen kort och inandningen dominant, flämtande och fragmenterad. Hyperventilation är ett sådant extremtillstånd. Då intensivandas man inåt och stöter kort och kraftigt på utandningen. Resultatet blir en förskjutning av koldioxid/syre-balansen mot ett underskott av koldioxid - dvs blodet blir mer basiskt. Vid hyperventilation slutar det med att patienten förlorar medvetandet, kroppens sätt att få stopp på 'tokandningen'.
Därför drar man en påse över huvudet på en som hyperventilerar och tvingar tillbaka koldioxiden till inandningsluften för att få tillbaka balansen utan att patienten behöver 'tuppa av'.
Vid permanent stört andningsmönster märks det inte lika dramatiskt men resultatet är att man går med kroniskt för lite syretillskott till kroppens alla celler. Kronisk syrebrist uppstår för att blodet inte tillåts bli tillräckligt surt.
Då är det ju lätt att förstå att det kan uppstå en mängd olika sjukdomssymtom. Kroppen får ju inte tillgång till det livsnödvändiga syret som krävs för energiproduktion till att driva alla kroppens funktionen. Vi stryps sakta till döds i förtid.
Andningsteknik - en av yogans hörnstenar
Pranayama har alltid varit centralt i yogafilosofin och i det praktiska utövandet. Prana betyder 'Livsenergi'. Man föreställde sig redan för flera tusen år sen att vi föds med en ansenlig mängd livsenergi - det som gör att vi lever. Den förbrukas hela tiden men fylls också på hela tiden, i huvudsak genom andningen men även mentalt och genom vår livsstil (möten med energitjuvar t ex).
Andningen är livsviktig.
Övningar som tränar och bygger upp vår diafragmamuskels styrka och flexibilitet är centralt. Men även regelbundna övningar i medveten andning. De gör vi i kombination med de fysiska positioner i yogapassen.
-----------------------------------
Viken imponerande samling tankar, hittade kartan. Det blir väl en bok, Tankar vid brasan?
SvaraRadera