torsdag 5 februari 2015

Vad är Liv?

Vad är liv? Vad är medvetande? Vad är energi?

När börjar Liv? När börjar kemisk materia att leva? När och hur kom första livsprocessen igång? De frågorna har människan brottats med länge. Allt måste ju ha en början och ett slut. Det är svårt att föreställa sig att Liv alltid har funnits.  Men tänk om Liv är energi och energi kan varken skapas eller förstöras, eller hur. Liv har alltså funnits innan materien ens har kommit till.

Det resonemanget har inte någon plats i det gamla paradigmet . Men testa själv. Gör följande tankeexperiment:

Börja med att blunda och gå in i dig själv och känn efter om du lever....
Det är klart att du lever! Det finns väl ingen som tvivlar på det. Men när började du leva?

Med lite logik kommer vi snabbt fram till att vi levde före själva födelseögonblicket. Men när vi går bakåt ytterligare blir det knepigare. Det finns en hel del olika uppfattningar om när livet kommer in i fostret, speciellt i abortdiskussioner och i religiösa ståndpunkter.

Men visst måste det vara så att fostret lever ända från början, dvs ända från befruktningsögonblicket, vilket inte heller sker ögonblickligen om man skall vara riktigt uppdaterad. Befruktningen är en process som sker i flera steg.

Men före befruktningen då? Fanns det liv i de två beståndsdelarna som senare skulle bli embryot? Det är klart att både spermien och ägget var i allra högsta grad levande!



Samma liv som lever i dig, i din kropps miljarder celler levde alltså i din pappas spermier och din mammas ägg.

Den livsenergi som gör att du lever fanns i dina föräldrar långt innan de träffades. Därifrån är steget inte långt till att tänka sig att det liv som lever i dig har ingen början. Det har alltid funnit, till och med före Big Bang.



Tänk om det är så att det här inom dig, själva Livet som gör att du lever, är samma Liv som finns i alla växter och djur. Det kanske inte heller är någon skillnad på den Livsenergin och energin som gör att atomerna och alla småpartiklar vibrerar. Partiklarna som egentligen är vibrationsmönster av intelligent  energi, enligt M-teorin.

Tänk om det är så att materiens innersta är detsamma som själva Livets energi, och att den energin till och med är intelligent och kreativ?

Det skulle betyda att Livet lever genom oss och allt annat, uttrycker sig genom de resurser den unika kropp och speciella personlighet (arv och miljö) som vi har.

Det skulle också betyda att det är precis samma Liv som uttrycker sig genom katten, råttan, biet och klöverblomman. Det är den djupa innebörden i uttrycket "vi är alla ett" eller Oneness som man säger på engelska.

Den här typen av resonemang avfärdas ganska bryskt i det gamla paradigmet. I den materialistiska världsbilden finns inte frågan om vad Liv är, just därför att det inte går att definiera materiellt.

Det materialistiska synsättet är centralt i vår västerländska kultur som har sin rötter i den Grekisk-Romerska historien. Ända sedan Alexander den stores tid har den här kulturen varit framgångsrik, konkurrerat ut de flesta andra kulturer och är numer nästan global. Framgångsrik men arrogant med krig, religion, kolonialism, rasism, plundring av nuturen och miljön.

Men det känns som den här kulturen har kommit in i en förändringsprocess.

Darwin upplevde på sin jordenruntresa, att det var rimligare att arterna hade uppkommit ur evolutionen och inte var skapade och klara efter sju dagars skapelseprocess. Evolutionsteorin var ett enormt tankesprång för mänskligheten. Det språnget var som en mutation i evolutionen i sig själv.

På samma sätt är det rimligare att utgå från att Livet kommer ur kreativ, intelligent energi och tillhör Kvantvakuumet, The Unified Field eller Fältet av oändliga möjligheter, än att bara sopa frågan under mattan.

Tänk om det är ett liknande evolutionssprång vi håller på att gå igenom just nu, i det här århundradet?

Tänk om Liv till och med är Kärlek ...


Börja gärna från början. Inläggen hänger ihop.

-----------------------------------

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar