Den tredje aspekten är den mest intressanta för den finns inte, åtminstone inte i vår kultur. Kroppen och personligheten, eller själen om man är religiös, är det enda som finns.
Vare sig jag är ateist eller religiös blir det väldigt stressigt med den grundsynen. Jag måste hinna förverkliga mig själv.
Det tar 25 år att bli vuxen, 25 år att uppnå mitt mål och 25 år att njuta av resultatet, grovt räknat. Sen är det slut!
Tänk på alla missade möjligheter. Panik! Det är som alla lingon i skogen som jag inte hann plocka. Det värsta att jag hittar alltid det rikaste bärstället när jag skall gå hem och inte orkar mer.
Är jag religiös har jag i alla fall ett löfte om ett evigt liv efter döden. Men det är inte heller helt enkelt. Under den här korta glimten, ca 80 år mellan två evigheter, måste jag sköta mig på ett visst sätt om jag skall hamna i paradiset. Gör jag inte det så blir det utlovade eviga livet ett helvete.
Med den här pressen på oss är det inte underligt att vi blivit effektiva, lydiga men också revolterande, giriga och krigiska.
Jo, jag vet att jag raljerar och överdriver men man måste spetsa till det ibland för att se klart, mitt i förvirringen. Försöka förstå vad som gick snett.
I de flesta andra kulturer, speciellt i de så kallade primitiva, är inte den tredje aspekten borttagen. Den tredje aspekten, själva Livet som lever genom oss, har alltid varit den viktigaste.
Vi har en kropp och en personlighet men vi är det Liv som uttrycker sig genom de förutsättningar som just den här formen för tillfället har.
Livet eller Den store Wakonda, Tao, Brahman, Ohm, Det kosmiska medvetandet, The Unified Field, Kvantvakumet eller det namn som människan gett åt det mystiska som inte går att beskriva med våra språk.
Vare sig jag är ateist eller religiös blir det väldigt stressigt med den grundsynen. Jag måste hinna förverkliga mig själv.
Det tar 25 år att bli vuxen, 25 år att uppnå mitt mål och 25 år att njuta av resultatet, grovt räknat. Sen är det slut!
Tänk på alla missade möjligheter. Panik! Det är som alla lingon i skogen som jag inte hann plocka. Det värsta att jag hittar alltid det rikaste bärstället när jag skall gå hem och inte orkar mer.
Är jag religiös har jag i alla fall ett löfte om ett evigt liv efter döden. Men det är inte heller helt enkelt. Under den här korta glimten, ca 80 år mellan två evigheter, måste jag sköta mig på ett visst sätt om jag skall hamna i paradiset. Gör jag inte det så blir det utlovade eviga livet ett helvete.
Med den här pressen på oss är det inte underligt att vi blivit effektiva, lydiga men också revolterande, giriga och krigiska.
Jo, jag vet att jag raljerar och överdriver men man måste spetsa till det ibland för att se klart, mitt i förvirringen. Försöka förstå vad som gick snett.
I de flesta andra kulturer, speciellt i de så kallade primitiva, är inte den tredje aspekten borttagen. Den tredje aspekten, själva Livet som lever genom oss, har alltid varit den viktigaste.
Vi har en kropp och en personlighet men vi är det Liv som uttrycker sig genom de förutsättningar som just den här formen för tillfället har.
Livet eller Den store Wakonda, Tao, Brahman, Ohm, Det kosmiska medvetandet, The Unified Field, Kvantvakumet eller det namn som människan gett åt det mystiska som inte går att beskriva med våra språk.
Det är något som inte går att förklara, men det betyder inte att det inte finns.
Alla upplever ju Liv och Kärlek. Det är klart det finns!
Vårt kulturella paradigm håller just nu, i kvinnornas århundrade, på att förändras. Vi håller på att återta den Tredje aspekten - låt oss kalla den för Kärlek eller ...
-----------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar