lördag 14 december 2019

Kulturell omprogrammering - Del 1

Hur kommer det sig att ursprungsbefolkningarna har en sundare relation till livsmiljön än den 'civiliserade' kulturen har? Vi är ju alla samma Homo Sapiens!


Det vi menar med Civilisation, har uppstått hos mänskligheten då vi blev bofasta och organiserade samhällen, infrastruktur, lagar, penningekonomi, politik och framför allt - religion för att styra människorna och skapa individens separation från helheten.

Vi blev programmerade till att vara separerade individer, satta i en värld att klara oss själva efter bästa förmåga. Naturen betraktades som något som skulle erövras och kontrolleras. Den som lyckades bäst fick makt. Hela vår syn på naturen och förhållandet till livet formades av Aristoteles, Kyrkan, Newton och förstärktes av tolkningen av Darwins 'Kampen för överlevnaden - den starkes rätt'.

Vi blev separerade från samhörigheten med den natur vi är en del av. Indianerna såg detta: "Naturen tillhör inte människan - människan tillhör naturen"

Hur sker programmeringen
Om alla ursprungsbefolkningar har liknande synsätt gemensamt, men den 'vite mannen' har ett totalt motsatt synsätt, måste det bero på en indoktrinering som är monumental och har pågått i tusentals år. Vi är ju alla samma sorts människor!

Indoktrineringen är kulturell och sker automatiskt under fosterstadiet fram till sex års ålder. Dr Bruce Lipton reder ut den här processen så fantastiskt klart och övertygande i sin bok:

The Biololgy of Believe

Storhjärnan kör program
Enligt hans resonemang sköter storhjärnan 95% av hjärnans aktivitet helt automatiskt. Det är det autonoma nervsystemet som styr hjärta, matsmältning, andning och de flesta av kroppens funktioner. Men storhjärnan styr även inlärda program som att gå, springa, prata, uppföra sig, känna till de koder som gäller, se till att man inte bränner sig på elden och köra bil. Vi lär oss hela livet nya program som sen kör per automatik. 

Det är en biologisk överlevnadsstrategi och det är rationellt att inte behöva fundera på sånt som ändå bara är rutin. Vi kan istället ägna oss åt att vara närvarande i det som sker just nu. Vi kan ägna hela vår uppmärksamhet åt t ex vår passagerare i bilen och lyssna totalt på vad han eller hon berättar. Allt medan bilen för oss säkert dit vi skall. Autopiloten kör med fenomenal precision.

De senast inlärda programmen i vuxen ålder är lättast att omprogrammera. Det gick ju t ex att ställa om hela svenska folket till att köra högertrafik 1967. Det går alltså. Men de program som sitter djupast inristade i vårt undermedvetna är de som vi fick allra tidigast i vårt liv, som spädbarn eller till och med redan som foster.

Jag-medvetandet
I vår kultur är Jag-medvetandet väldigt centralt och programmeras in av barnets närmaste vuxna. Det sker helt omedvetet eftersom det sitter djupt även i de vuxnas undermedvetna. Som en arvsynd.

Barnet indoktrineras att uppleva sig själv som sin kropp och senare även som sina tankar och erfarenheter. Det förstärks av samhällets syn på individens suveränitet och är det centrala begreppet i t ex liberalismen.

Det betraktas som normalt att jagmedvetandet utvecklas, att vi ser oss själva som separata individer. Annars anses inte barnets utveckling vara normalt. 

Den kulturella programmeringen sker före 6-årsåldern
Lyssna mellan 52:00 min -54:30, Bruce Liptons egen förklaring

I ursprungsbefolkningarnas kulturer, som ligger närmare jägare/samlare-kulturerna är individen inte separerad varken från klanen eller allt annat som lever - djur och växter. De betraktar sig till och med höra samman med havet, bergen, atmosfären och universum. Detta förhållningssätt ympas på ett lika självklart sätt in i deras barns undermedvetna. 

Det förklarar varför det uppstått en sådan avgrund mellan ursprungsbefolkningarna och 'civilisationens' erövrare så att det ledde till så gott som utrotning av ursprungsbefolkningarna under kolonialtiden och som fortsätter även nu under globaliseringen.

Man har trott att det sitter i generna, att det inte är likvärdiga människor det handlar om. Den vite mannen har betraktat olikheterna som att det inte var fullvärdiga människor man mötte på de nya kontinenterna. De var bara ett hinder för exploateringen. Exakt som Bolsonaros anser om Amazonas indianer idag.

Hjärnans superförmåga
Hjärnans sätt att programmera människorna är ingen miss i den evolutionära utvecklingen även om det kan se så ut. Det blev ju en massa konflikter mellan grupper, politiska dispyter, krig och handlingsförlamning om hur man nu löser klimatkrisen till exempel. 

Människan är unik. Andra djurarter har sina beteenden mer låsta i DNA och det gör dem inte lika flexibla som människan att anpassa sig till extrema levnadsförhållanden. Människans superhjärna har enorm kapacitet att ladda in program i det undermedvetna under tiden före 6 år. Den tar då in allt den upplever, helt okritiskt. Förmågan att ifrågasätta kommer ju först då hjärnan kan utveckla Alfa-vågor, dvs medvetet tänkande.

Omprogrammering
Det här gör att barnet präglas väldigt starkt till den miljö och de beteenden det upplever de första åren. Men det går att förändra våra inskrivna program. Det gick ju som sagt att förändra 'bilkörningsprogrammet' från vänster- till högertrafik men det är svårare med de tidigaste spädbarnsprogrammen.

Om vi vill klara miljökrisen kanske vi ändå måste ändra ett av våra djupast etsade program - Egoprogrammet till att bli ett Helhetsprogram, dvs att vi upplever oss som en fullständigt integrerad del av Naturen och Livet. Att vi känner relationen till Naturen i hjärteroten på liknande sätt som ursprungsbefolkningarna gör det. Vi är ju en del av Naturen.

I mitt nästa inlägg skall jag berätta om en yogisk metod att 'skriva om' vårt Egoprogram. Det finns flera olika sätt att omprogrammera men jag är mest förtrogen i den yogiska traditionen ...

Kulturell omprogrammering - Del 2

-----------------------------------















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar